På mina tjejer och hur dom har det helt allmänt.
Jag menar det kan inte vara lätt att vara tonåring och tjej i dag.
Dagens tonåringar ska ju helst vara på ett vist sätt för att bli accepterad bland kompisar.
Dom ska se ut på ett sätt och helst ha mode kläder och prata på ett visst sätt för att bli accepterad av kompisar. Varför ska det vara på det visset, varför kan dom inte bli accepterade som dom är.
Om man inte blir accepterad så blir man ofta kallad för en massa olika saker, saker som jag aldrig skulle säga till en annan människa.
varför är det så hårda ord?
Varför är det så svårt att bli accepterad för den man är varför ska man rätta sig efter vad andra vill och tycker, jo för annars står man ofta ensam.
Ensam utan vänner ensam att klara av dagen i skola och på fritiden utan att någon vuxen märker hur det i egentligen ligger till.
Dom som blir accepterade har ofta många vänner och håller ihop, medans dom som inte blir accepterad ofta står ensam.
Jag själv som mamma och förälder känner att jag måste finnas där för mina barn, men det är svårt när man inte ser allt som händer runt sina barn.
Hur ska jag som mamma se vad som händer på skolan och fritiden, när jag inte alltid kan vara med.
Jag kan inte alltid hålla mina barn i handen och följa med på vad dom gör, dom måste ju få ha en fritid utan att jag lägger mig i.
Att vara mamma är inte alltid lätt men jag klarar det….
Jag menar det kan inte vara lätt att vara tonåring och tjej i dag.
Dagens tonåringar ska ju helst vara på ett vist sätt för att bli accepterad bland kompisar.
Dom ska se ut på ett sätt och helst ha mode kläder och prata på ett visst sätt för att bli accepterad av kompisar. Varför ska det vara på det visset, varför kan dom inte bli accepterade som dom är.
Om man inte blir accepterad så blir man ofta kallad för en massa olika saker, saker som jag aldrig skulle säga till en annan människa.
varför är det så hårda ord?
Varför är det så svårt att bli accepterad för den man är varför ska man rätta sig efter vad andra vill och tycker, jo för annars står man ofta ensam.
Ensam utan vänner ensam att klara av dagen i skola och på fritiden utan att någon vuxen märker hur det i egentligen ligger till.
Dom som blir accepterade har ofta många vänner och håller ihop, medans dom som inte blir accepterad ofta står ensam.
Jag själv som mamma och förälder känner att jag måste finnas där för mina barn, men det är svårt när man inte ser allt som händer runt sina barn.
Hur ska jag som mamma se vad som händer på skolan och fritiden, när jag inte alltid kan vara med.
Jag kan inte alltid hålla mina barn i handen och följa med på vad dom gör, dom måste ju få ha en fritid utan att jag lägger mig i.
Att vara mamma är inte alltid lätt men jag klarar det….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar