I dag fyller min älskade bror 42 år.
För några år sedan var han sjuk men idag är allt bra, man kan inte tro att han var så dålig som han var när man ser han idag.
Han fick oförklarliga kramper och fick äta starka mediciner, så vissa gånger när man pratade med honom i telefonen så var han helt borta.
Han kunde ringa mig sent på kvällarna och fråga vad det var för dag och om det var morgon eller kväll.
Vissa dagar svarade han inte i telefonen när man ringde.
Han spenderade mycket tid på sjukhuset och tog många olika prover.
I dag mår han bra och jobbar, han har inte haft någon kramp på länge och förhoppnings vis så slipper han det i fortsättningen.
När Anders var sjuk och som dåligast så fanns nog tanken där att tänk om han inte klarar sig, tänk om det går så illa att han inte överlever.
Vi har bråkat mycket i livet men det hör nog till då vi är syskon, men trots det så älskar jag honom.
Jag hoppas att Anders får en toppen dag..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar